Var sak har sin tid...

När Liv var liten skrev jag en artikel i Våra Katter som handlade om hur bra det gick att kombinera sitt kattintresse och att åka på utställningar, med att ha barn. Läget ser lite annorlunda ut just nu sedan vi fick ett barn till. Var sak har sin tid brukar man ju säga:-). Och just nu är det tid för att bara vara hemma och ta hand om och njuta av barnen.

Under Livs första år tror jag vi var iväg på ett femtontal utställningar både som utställare och för att följa med Jörgen när han dömde. Visst det gick jättebra men såhär i efterhand kan jag faktiskt känna att det blev lite väl mycket. Jag har mer eller mindre blivit allergisk mot att packa. Jag packade och packade och planerade. Först skulle det packas till katten både till utställningen och hotellet, sedan skulle det packas till mig själv och sist men inte minst till Liv. Mat till en hel helg, flaskor, välling, kläder, matstol, vagn, resesäng osv.

Redan när jag blev gravid med Luna bestämde vi oss för att vi skulle ta det lite lugnare och vara hemma mera. Det är bara att inse att det är svårt att orka och hinna med två små barn, heltidsjobb, stort hus, stor trädgård, sju katter mm.

Så det blir inte så många utställningar för vår del vilket egentligen är synd eftersom vi har Diva som är så vacker och värd att visas upp. Vi tog oss i alla fall iväg till Nyköping och ragdollutställningen med henne tack vare att Luna föddes två veckor för tidigt. Och tur var väl det eftersom hon blev
Best of the Best:-). En helt fantastisk upplevelse!

Jörgen som alltid har dömt minst en till två gånger i månaden har för första gången sedan han blev domare inte dömt alls på sex månader.
I juni kör han igång igen men kommer att försöka döma max en gång i månaden. Måste erkänna att det har varit fantastiskt skönt att ha honom hemma och jag tror Jörgen har tyckt det varit skönt också:-). Det är inte lätt för honom att orka med dömandet på helgerna med ett krävande heltidsjobb som psykolog på veckorna. Helgerna behövs till att vila och få något gjort här hemma också för den delen.
Det blir ju inte mycket man hinner träffas heller om han är borta hela helgen och dömer, och vi är inte särskilt bra på att vara ifrån varandra:-).
Dessutom blir det ganska tufft för mig att ensam ta hand om barnen först hela veckorna och sedan även på helgen. Man behöver få lite avlastning.

Det vi däremot kommer försöka satsa på det här året är uppfödningen och att ha kattungar, något som ju passar alldeles ypperligt när man är hemma så mycket som vi är nu.

Ett år sedan..

För ganska exakt ett år sedan var jag och Jörgen på en slottsweekend på Kronovalls slott med anledning av att jag fyllde 30. Nu har det gått ett helt år och minnen väcks till liv:-). Tänker tillbaka på hur helt underbart det var med den vackra miljön, den goda femrätters middagen, vinprovningen och att bara få ha det avkopplande, romantiskt och lyxigt.

I den här lilla jägmästarstugan är Jörgens mormor född och uppvuxen.

Trädgårdsyra

Tänk att en blomma kan göra en så glad. Jag har köpt engelska pelargoner till köksfönstret och jag tycker dom är så helt fantastiskt fina. Varje gång jag går förbi i köket och tittar på blommorna så blir jag så glad:-)

Idag har vi kört järnet i trädgården hela dagen, naturligtvis påhejjade av katterna som tycker det är så roligt att ha sällskap ute i trädgården. Jobbigt värre var det, men det är värt allt slit när man ser hur fint det blir. Det här med trädgården är ett kapitel för sig. Av någon anledning tyckte vi det verkade så fint och charmigt med en stor trädgård när vi köpte vårat hus. Vad vi inte tänkte riktigt på var hur otroligt mycket jobb man måste lägga ner för att hålla trädgården i något sånär skapligt skick. Vi har en stor tomt på 1600 kvm, med häckar runt om som ska skötas. Sedan har vi på tok för många rabatter som ska rensas. Det här årets projekt blir därför att försöka dra ner på antalet rabatter och så gräs istället.

Luna är tack och lov feberfri idag och det känns så skönt. Hon har fortfarande en väldigt jobbig hosta och är rätt trött men det går åt rätt håll.

I morgon väntar ännu en läkarundersökning då hennes hjärta ska kontrolleras med ultraljud. Hon har en medfödd förträngning i en klaff. Eventuellt kommer det behöva åtgärdas genom att man går in med en ballong och vidgar klaffen, men vid senaste ultraljudet såg det rätt bra ut så läkaren trodde att det kanske inte skulle behövas.


I dag såg vi att Divas mage är ojämn, alltså att hon är tjockare på ena sidan. Så jag tippar på fem eller sju kattungar.

Vissa katter är verkligen heeelt omöjliga att ta kort på. Pamona är en sådan katt. Jag har jagat henne med kameran i flera veckor nu för att få till en skaplig bild, men hon känner av någon konstig anledning på sig så fort jag har kameran med mig. Hon kan ligga perfekt och jag kan gå förbi henne flera gånger utan att hon rör sig. När jag så sedan springer och hämtar kameran och tänker att nu jäklar kommer det bli ett perfekt kort, vad händer? Naturligtvis reser hon på sig och springer iväg så fort jag kommer i närheten med kameran. Eller så sluter hon ögonen och somnar precis när jag ska knäppa.

Ett kort fick jag i alla fall till här om dagen:-)

Det var allt för idag. Det är ju faktiskt riktigt kul det här med att blogga:-)

Dags att börja blogga

Jaha, då ska man försöka sig på det här med att blogga då. Får väl se om tiden räcker till att skriva:-). Här kommer jag nog skriva lite allmänt om vad som händer i mitt liv, om mina små söta tjejer Liv och Luna och inte minst om katterna förstås.

Just nu har jag lite tid över att skriva då Luna ligger och sover så gott i sin vagn. Annars har jag fullt fokus på lilla Luna just nu då hon har blivit sjuk den lilla stackaren. I torsdags fick hon hög feber och svårt att andas så vi fick åka till akuten i Ystad med henne. Där blev hon sedan inlagd för observation. När så små barn får hög feber måste man tydligen vara väldigt observant då de kan bli riktigt dåliga väldigt fort. Eftersom Luna har ett hjärtfel så gäller det förstås att hålla lite extra koll också.
I fredags eftermiddag efter ett antal läkarundersökningar fick vi åka hem tack och lov. Hon är fortfarande dålig och har hög feber men inte värre än att vi kan ha henne hemma.
Det känns väldigt skönt för jag hatar sjukhus, när jag låg på bb ville jag bara hem så fort som möjligt.
I dag fick vi åka tillbaka för att ta nya blodprover men de såg ok ut så vi fick åka hem igen. Hoppas verkligen att hon blir frisk snart för man tycker sååå himla synd om henne.

På kattfronten händer det saker. Divas mage växer och växer. Runt den 24 maj väntar hon sin första kull och vår första ragdollkull. Det ska bli så spännande:-). Redan efter fjärde veckan var hon rejält tjock så man undrar ju hur många kattungar hon har i magen. Har aldrig varit med om en hona som blivit så tjock så fort... Pappa till kullen är Panther, han har lämnat en hel del fina kattungar så det verkar lovande.

Här är vi inte direkt bortskämda med kattungar, det var 1,5 år sedan vi hade kattungar sist. Hur väl vi än planerar så verkar det som att våra honor hela tiden har planerat annat. Under det senaste året har en av dem kastrerats efter att vi försökt få henne dräktig under flera år, bland annat med ett par resor över till Danmark. En annan hona har kastrerats då hon är sex år och inte skulle ha några fler kullar eftersom hon gick ner sig så mycket i kondition vid sin senaste kull.
Under hösten har vi kört 65 mil enkel resa till Norge med Diva och Pamona som skulle paras med två olika hanar. De stannade där i över en månad men ingen blev dräktig. Vi åkte och hämtade honorna och tog med oss hanen hit i tre veckor. Då ville ingen av honorna löpa. Ny tur för att lämna tillbaka hanen.
Sedan var det förstås höst och vinter och uppehåll i löpen. Men så nu när Diva satte igång att löpa igen så bar det iväg till Panther och glädjande nog tog det sig på första försöket.