Vår uppfödning gör ett ofrivilligt uppehåll

Pammi var ju till veterinären i torsdags och tyvärr såg hennes livmoder inte alls bra ut. Hon hade förtjockningar och förändringar på livmodern. Hennes avelskarriär är över innan den ens börjat. Hennes chanser var minimala att kunna bli dräktig och om hon mot förmodan skulle bli det skulle hon inte kunna klara av att bära kattungarna tiden ut. Så nu ska även Pammi kastreras i nästa vecka.

Detta blir vår tredje hona på några år som blivit infertil på grund av livmoderförändringar/ glandulärcystisk hyperplasi/ livmoderinflammationer.
Snacka om maximal otur!
Vi har ingen som helst anledning att i dagsläget misstänka att något virus eller bakterier ligger bakom detta. Inga konstigheter hittades med Divas prover, inte ens förhöjda värden av e-coli som ju är vanligt i katterier. Pammis livmoder kommer att skickas till SVA för analys så får vi se om de kan hitta något. Man vill ju förstås ta reda på om det finns någon anledning till detta, men antagligen beror det bara på ren och skär otur. Vi har inte gett våra honor P-piller men de har av olika ofrivilliga anledningar inte parats tidigt dvs. i samband med deras första löp. Det är väl en gemensam nämnare de har.
Hädanefter kommer vi para våra honor så fort de blir könsmogna. En dräktig livmoder är en frisk livmoder sägs det ju och jag tror i mångt och mycket det stämmer. Risken är stor att man äventyrar sin honors avelskarriärer om man väntar för länge.

Så nu har vi endast en fertil skogishona, vår egenuppfödda Carrie. Hon är 2,5 år och vi har inte bestämt oss ännu för om vi kommer att använda henne i avel, helt enkelt för att hon inte har utvecklats som vi hoppades på och trodde. Hon har vissa kvaliteter som skulle behöva vara bättre. Hon har ett fantastiskt temperament, bra pälskvalitet. Hon har utvecklats väldigt långsamt, länge varit väldigt liten men väger nu 3,5 kg, en vikt som inte är strålande men för mig i alla fall okej att avla på. Det är hennes huvud som vi inte tycker är tillräckligt bra, det är litet och smalt. Vad jag brukar kalla "ormhuvud". Låg i pannan, lite markerade sidolinjer och ett smalt huvud, alltså inte ett bra trekantsformigt huvud. Ska vi använda en hona i avel så vill vi kunna stå för det och det är väl lite det vi velar fram och tillbaka för om vi kan göra. Eventuellt kommer vi låta henne få en "provkull" om vi skulle hitta en väldigt stark hane som skulle kunna kompensera hennes svagheter. Med provkull menar jag att ta en kull och sedan låta det gå 1-1,5 år och utvärdera den väldigt väldigt noga.

Så som läget är just nu så kommer vår uppfödning ta en ofrivillig paus. Det kommer alltså dröja innan vi får njuta av små kattungar igen. Vi kommer försöka att ta nya tag och några nya honor ska så småningom införskaffas.

Tungt är bara förnamnet på hur detta känns, många tårar har fallit. Men vi får helt enkelt försöka börja om helt från början.

Inga kattungar

Usch känner att det här börjar bli bloggen där jag bara skriver om tråkiga saker.
Hade verkligen behövt något positivt att se fram emot nu och var så glad över att Pammi var dräktig. Tyvärr har hennes dräktighet avbrutits då det antagligen blivit resorption av kattungarna och de har tillbakabildats. Att hon var dräktig och hade kattungar i magen är vi så gott som hundra procent säkra på. Så himla tråkigt! På torsdag ska vi till veterinären med henne och kolla upp henne ordentligt och se så att livmodern ser okej ut. Sedan hoppas vi att allt är bra med henne så hon kan åka på ny dejt med Morris:-)