Jag har blivit sexbarnsmamma...

Nu har kattungarna äntligen kommit, inte helt utan dramatik:-). Det blev som två förlossningar i en, två dygns vakande och en lite ovanlig förlossning.

4 stycken kattungar föddes igår morse, återkommer med kön (tror det är tre hanar och en hona), alla antagligen bicolour.

På torsdag kväll på dygn 63 satte Diva igång och få krystvärkar. Efter tre timmar hade det inte hänt något och när det gått nästan 4 timmar stod vi redo att åka iväg med henne till veterinären, men då syntes till slut en fosterblåsa och hon lyckades få ut en dödfödd kattunge. Sedan avstannade allt och det hände inget mer. Diva var precis som vanligt. Pigg och hon åt och drack. Vi väntade och väntade på att det skulle sätta igång igen men ingenting hände. Hade hon drabbats av värksvaghet eller som vi misstänkte stött ut den döda kattungen?

Blev mer och mer oroliga men vi valde att fokusera på Diva och så länge hon verkade må bra så låg vi lite lågt och väntade ut henne. På lördag morgon satte så äntligen värkarna igång igen och hon födde 4 kattungar hur lätt som helst. Hon var så duktig!
En kattunge vägde bara 54 gr så vi får se om den lyckas klara sig, men den kämpar på och äter och har nu på ett dygn gått upp till 60 gr.

Efter den här förlossningen har man verkligen blivit en erfarenhet rikare. Jag är så glad att vi låg lite lågt med att åka in med henne och lät naturen ha sin gång. Det var ju riktigt bra att hon födde ut den döda kattungen annars hade ju den kunnat orsaka så att de andra kattungarna också hade strukit med. Naturligtvis hade vi fullt fokus på hur hon mådde och hade åkt vid minsta misstanke på att hon inte mådde bra.

Om vi hade åkt in med henne är jag helt övertygad om att det hade blivit kejsarsnitt med allt vad det innebär och då hade inte Diva fått chansen att föda på naturlig väg. Till nästa kull hade man ju naturligtvis varit lite nervös. Nu vet vi till nästa gång att hon fixat en förlossning på ett exemplariskt sätt. Det känns skönt när det är en förstagångsföderska.

I dag blir det till att bara ta det lugnt och försöka landa. Jag ska även försöka att inte vara så orolig. Får ju alltid för mig att jag är någon sorts extra mamma till kattungarna och är nog hundra gånger mer stressad än vad kattmamman är:-). Så nu har man blivit sexbarns mamma...

Har även konstaterat att vi måste ha kattungar oftare. Det här är min femte kull och Jörgens sextonde men har man kattungar med 1,5 års mellanrum känner man sig ju som en nybörjare för varje kull.:-)