Diva Best In Show

Nu var det länge sedan igen, men nu har vi äntligen skaffat en laptop så nu kan jag ligga i soffan och slappa på kvällarna samtidigt som man kan använda datorn. Så kanske kanske att det kan bli lite mer bloggande:-)
Börjar med några bilder på vår S*Pax' Caritas som har hunnit bli 2 år.

För en vecka sedan var det så äntligen på tiden att Diva (och jag med för den delen) fick komma ut på utställning igen, den andra i år:-).

Det är inte så lätt att lyckas ställa ut fertila honor som har kattungar eller där det planeras kattungar.

Diva dömdes av Jörgen Billing och fick en fin bedömning med bland annat orden "-hennes huvud är en gåva till ragdollen".

Hon fick sitt CAC och blev även BIV och Nominerad.

Nervöst värre var det i panelen, där var många fina honor.

Superhäftigt var det när hon avgick med segern och blev Best In Show med alla 7 domarrösterna.

Även Divas syster Disa blev Best In Show med alla domarrösterna, stort grattis till det! På lördagen erhöll hon även den högaktningsvärda Distinguished Show Merit. Stolt blir man över syster Disa:-).

Jag säger det om och om igen, Diva är verkligen en "once in a life time" katt och vi är så tacksamma mot Åsa att hon fick bli en del av vår familj. En sådan katt som Diva växer verkligen inte på träd. En sådan kull som Diva kommer från växer verkligen inte på träd det heller, verkligen synd att det inte gick att göra om kombinationen och synd att det bara är Diva som gått vidare i avel.

Divas dotter Diella var också med på utställningen och hon fick en kanonbedömning av Anne Köhn och blev Ex1, BIV u-j och Nominerad. Kanonkul det också!

Det var så trevligt att få träffa en massa trevligt "kattfolk".

Det blir nog ganska så lugnt på utställningsfronten nästa år också. Kattungar går före utställning och så fort Diva och Pamona löper så blir det dejtande för dem. Men en och annan utställning ska man väl kunna klämma in.

Diva

Här kommer en riktig bildbombning av vår underbara S*Heros Diva.
Idag har jag varit ute och höststädat i trädgården och katterna var naturligtvis med ute. Jag hade med mig kameran och försökte få till lite kort, men det är verkligen inte det lättaste när katterna bara springer runt runt och hit och dit. Speciellt Carrie som har en släng av ADHD:-).

Men plötsligt händer det, det där ögonblicket som jag har väntat på i tre långa år. Diva är alldeles stilla och sitter perfekt! I tre långa år har jag försökt få till bra kort på Diva men det har varit helt omöjligt. Hon är verkligen inte en fotogenisk katt och jag har varit så frustrerad många gånger när man inte har lyckats fånga hur fin hon är med kameran. Men idag tycker jag att jag äntligen lyckades riktigt bra:-)

Ni kanske har märkt att det har hänt lite med vår hemsida. Jag var så trött på vår hemsida att jag bestämde att det var dags för en ny. Jag har kommit en bit på väg men den är långt ifrån färdig. Tiden vill inte riktigt räcka till när man är fullt sysselsatt med två barn från klockan 6 på morgonen till 20 på kvällen:-).

Utställningsresultat

S*Pax' Cosmic har varit på World Winner Show i Schweiz och tog sitt certifikat i konkurrens. Stort grattis till Adriana och Jos.

Tjohoooooooooooo.......Diella blev Best In Show på Västsvenska kattklubbens utställning i lördags. Så fantastiskt roligt och jag må vara partisk som bara den, men i mina ögon var hon faktiskt riktigt fin! Hon har verkligen utvecklats kanonbra på sista tiden. Inget som vi kan ta åt oss äran för, det får mamma Diva och pappa Panther göra:-). Grattis till Marie och David.

Gör gärna ett besök hos Diella här http://www.asterions.se/

Domini fick även han fina bedömningar både på lördagen och söndagen och Marie Westerlund som dömde på lördagen hade ett tufft val mellan Diella och Domini.

Det som jag tycker är det absolut mest roliga att se är att både Diella och Domini har helt sagolika temperament. Så coola och totalt ostressade. Det gör mig riktigt varm i hjärtat att se. Både Diella och Domini låg på rygg på domarbordet hos Marie och nästan somnade:-)

Diella

Har fått några foton på Diella snart 5 månader som jag självklart vill dela med mig av. Tack Marie!

S*Krickelin's Pamona

Pamona eller Pammi som vi kallar henne är svårfotad som bara den. Hon vill aldrig ligga kvar när man kommer med kameran, hon ska ju komma och gosa istället för att ligga still. Men den här gången tycker jag att jag lyckades någorlunda. Pammi är nu lite mer än 2 år och vi väntar och väntar på att hon ska börja löpa så hon kan åka på parning. Pammi har varit väldigt urvuxen under en lång tid men nu börjar hon ta sig, och det snabbt också, på bara några veckor har hon börjat bredda sig. Hon har verkligen en bra öronsättning tycker jag, något som man inte ser så ofta. Jag tycker många ragdoll har lite för höga öron. Hon har även en riktigt bra ögonfärg. Det är verkligen så fascinerande hur olika ragdoll utvecklas. Diva har aldrig någonsin varit urvuxen och Pammi har varit det under lång tid. Divas kattungar blev lite olika urvuxna från ca 11-12 veckors ålder, Domini blev som sin mamma inte alls urvuxen (än så länge i alla fall). Ja, jag tycker det är riktigt fascinerande det här med hur katter utvecklas och det gäller ju att verkligen lära sig hur linjerna fungerar och att ha lite is i magen och inte döma ut en katt innan den är fullvuxen.

Så kallade barnstjärnor har man ju sett en och annan, katter som blir JW och BIS gång på gång som kattunge och sedan inte riktigt håller som vuxen. Det måste väl ändå vara det som är det viktiga, hur en katt ser ut som vuxen?

Diella och Domini

Domini

Diella

I helgen har både Diella och Domini gjort väldigt bra ifrån sig på utställning.

Diella blev BIS och Bästa klubbkatt på Elfsborgskattens klubbmästerskap. Stort grattis till Marie!

Domini har varit i Stockholm på Top Cat Club's utställning och blev EX1 och Nominerad både lördag och söndag. Grattis till Camilla!

Vi är verkligen så stolta över vår D-kull och det är så roligt att Diella och Domini ställs ut så fint.

Glädje och sorg

Vår älskade vackraste snällaste Peggy har fått somna in. Hon blev fem år och under de fem åren skänkte hon oss så mycket glädje. Det var verkligen kärlek vid första ögonkastet när vi såg henne som liten. Hon gav mig verkligen ståpäls och hennes vackra färg är för mig den absolut vackraste färgen jag vet på en skogis. Hon var så otroligt snäll mot allt och alla. Hon älskade både våra barn och när vi hade kattungar och det var verkligen synd att hon inte fick bli mamma själv. Det gick trots många försök inte att få henne dräktig.

Tyvärr började Peggy vid ca 2 års ålder att kissa utanför lådan, flera gånger om dagen. Vi försökte verkligen med allt och höll ut i det längsta just därför att hon var en sådan underbar katt men till slut fick vi ge upp och inse att man inte kan ha det på det sättet. Ett tufft beslut att fatta. Sov så gott Peggy, du kommer alltid finnas i våra hjärtan.

Som tur var hade jag i all sorg något roligt att se fram emot. På fredagen mitt på dagen styrde jag och Delux kosan mot Nyköping och SW. I Jönköping mötte jag upp med Marie och hennes ragdollar Fernando och Diella så samåkte vi därifrån. 2,5 timmes bilresa gick otroligt fort, sådär fort som det kan göra när två tjejer bara babblar på:-). Efter att vi installerat oss på hotellrummet gick vi ner i restaurangen och åt mat och pratade med lite folk.

På lördagen var det så äntligen dags och vi möttes av en stor och fin hall med medeltidsklädda funktionärer. Måste säga att det var otroligt roligt att lyckas få med hela tre stycken av kattungarna till SW. Jag hade med mig Delux, Marie hade med sig Diella och Camilla hade med sig Domini. Alla kattungarna skötte sig exemplariskt och fick alla fina bedömningar. Delux fick sin Ex1 och blev sedan utslagen av Sol och Lises vackra Naima. Grattis till det!

Domini och Diella var nästan sista katterna upp för bedömning hos Raymond och fick verkligen kalasbedömningar. Han sade att det var bland de bästa katterna han hade haft under hela dagen och gratulerade uppfödaren flera gånger till fina kattungar (han förstod att de var syskon). Snacka om att man blev rörd och stolt! När han sedan skulle välja vem av dem som skulle tävla vidare nästa dag kunde han inte bestämma sig utan ville att båda kattungarna skulle komma upp till nomineringen nästa dag. Puh så nervöst.

Utställningen stängde och det var bara att åka till hotellet och svira om till banketten. Banketten bestod av ett gästabud i Nyköpingshus och vilken kväll! Har nog aldrig skrattat så mycket som jag gjorde under denna middag. Vilken fest, vilken stämning, vilken mat, vilka skämt, vilken härlig musik och underhållning.

Så kom då söndagen och det blev dags för nomineringarna. Raymond bestämde sig att Domini skulle vara den som fick tävla vidare mellan han och Diella. Han mötte en fin Maine Coon från Finland. Det var så himla spännande och till slut bestämde sig Raymond för att Domini var den som skulle få äran att tävla vidare i panelen. Oj oj oj så glad och stolt jag blev.

I panelen skötte han sig så himla fint och visade verkligen upp sig. Grattis till ägaren Camilla som av tre möjliga fick tre nominerade katter och två SW titlar med sig hem. Helt fantastiskt!


Oj vad långt det här blev, får nog köra en sammanfattning nu istället:-).
Av SW kommer jag minnas alla trevliga människor jag fick prata med, en del nya trevliga bekantskaper, hur fint alla kattungarna visade upp sig och verkade trivas med att vara på utställning, kattungarnas fina bedömningar och Dominis prestation att bli nominerad, den roliga banketten, mitt trevliga resesällskap, tyvärr att jag är så totalt ovan att festa så jag blev bakis på söndagen, att jag fick med mig all packning men glömde min handväska som tack och lov stog kvar vid utställningsburen, krocken på parkeringen, kungens inledningstal, den långa resan hem på söndagen.

Även om man inte gjorde annat än att prata och prata hela dagarna slog det mig när jag var på väg hem att det var ju såå många jag hade velat prata mera med:-).

Diella


Domini

Delux

Coola kungen

BIS kull

BIS kull

Liv fyllde 3 år den 7:e och äter tårta

Domini

Förra helgen bar det iväg på utställning till Borås. Bilen packades full med katter, barn, vagn, resesäng och väskor. Vi åkte på lördagen och stannade i Halmstad för att titta på Pontus som spelade bordtennistävling. Rätt häftigt faktiskt att se honom endast snart 17 år gammal spela i herrar elit klassen mot vuxna landslagsspelande karlar. Han var så duktig!

Sedan styrde vi kosan mot Borås för att bo hos Diellas nya familj. Det var så roligt att återse Diella efter några veckor, hon hade börjat "ta sig" igen. När hon flyttade var hon rätt så urvuxen så det var kul att se att hon var på gång igen. Hon har en väldigt lovande längd på kroppen och storlek för att vara hona.

Det var riktigt trevligt att hälsa på familjen Gerdin och vi bjöds på god mat. Barnen hittade varandra på en gång och lekte superbra hela kvällen.

På söndagmorgon var det så dags för premiärutställningen för kattungarna. Det var Diella, Domini och Delux som ställdes ut. Dextra har ju tyvärr lite lite vitt på ena örat så hon fick stanna hemma.

Målet med utställningen var att alla kattungarna skulle lyckas kvalificera sig till SW så det var rätt så skönt att slå upp katalogen och se att alla tre var ensammen i sin klass.

Delux fick sin Ex 1. Domini och Diella fick också sina Ex1:or och gick sedan emot varandra i biven som Diella vann. Diella blev sedan BIV-total och även nominerad.

Sedan var det dags för kullen att tävla och de var totalt fyra stycken kullar. Det var roligt att så många kullar tävlade, annars brukar det ju inte vara så många. Kristiina Rautio som dömde tyckte väldigt mycket om vår kull som till slut avgick med segern och blev BIS kull. Verkligen superkul!

Nu väntar SW nästa helg. Längtar längtar längtar....

Jag har med mig Delux och Diella och Domini kommer med sina respektive ägare.

Domini flyttade i fredags till Camilla och enligt rapport går allting bra. Lite läskigt tycker han det är med orientalerna. Han tycker väl inte de ser ut som katter:-). Det känns lite tomt efter att han flyttat, han var vår lilla "gullegris":-).

Tillbaka

Jag är här, jag har inte gått och dött:-).

Har helt enkelt inte haft lust att varken blogga eller uppdatera hemsidan. Varför lusten inte har funnits kommer jag att återkomma till vid ett annat tillfälle.


Kattungarna har alla flyttat/kommer att flytta.

Diella har flyttat till en nyvunnen vän Marie med familj utanför Borås och ska förhoppningsvis bli en bra första avelshona i hennes nystartade uppfödning S*Asterion's. Det känns väldigt roligt och jag har dragits med i Maries utställningsentusiasm så pass att jag/vi ska ställa ut hela två gånger i september.
Tror det blev en utställning förra året och hittills i år har det också blivit en utställning. Så det är definitivt dags att damma av utställningssakerna:-).


I helgen åker vi hela familjen till Borås. Vi kommer att ställa kull vilket ska bli jätteroligt. Alla utom Dextra som är feltecknad får hänga med och så ska Diella, Domini och Delux även ställas ut individuellt. Håller förstås båda tummarna att någon av dem ska kvalificera sig till SW.


Om två veckor bär det iväg till SW där jag förhoppningsvis har med mig Delux under förutsättning att han kvalificerar sig. Annars åker jag i vilket fall som helst, med eller utan katt.
Jag ska åka tillsammans med Marie. Jörgen får vara hemma med barnen för omväxlings skull. Det ska bli så himla roligt. Jag har inte varit iväg på något SW sedan 2004 så det är på tiden det med.
Usch, känner mig faktiskt lite avdankad från utställningsvärlden, jag som åkte säkert 15 helger per år för några år sedan.
Ja ja, nu har det varit småbarnsvärlden som har gällt under några år istället:-)
Koffeintabletter och treo är inhandlade i alla fall så man ska orka med en hel SW helg inklusive party.

Vi har nya planer både för Diva och Pamona. Återkommer med dessa också....

Nu ska jag bänka mig i soffan med en kopp te och vänta på att min nya favoritserie True Blood ska börja.

Minisarna

Kattungarna 9 veckor

Har inte så mycket tid över till att uppdatera hemsidan så jag lägger ut 9 veckors korten här istället så länge.
Kattungarna kallas även för våfflorna numera. De börjar få sådan där våfflig päls i pannan och det är så himla sött:-)

Dextra

Diella

Domini

Delux

Dessa hårbollsspyor

Vi har en, 1, uno, one, ein, liiiiiiiiten matta i hela huset. Den var nytvättad. Kan någon förklara för mig hur det kan komma sig att katterna måste spy en stor hårboll på just denna matta?

Jag förstår det inte och det är alltid lika dant. Dem lyckas alltid pricka in det enda stället man inte vill ha någon spya på.

Märkligt.....:-)

Är helt övertygad om att en av katterna satt och hånlog åt mig i morse när jag kom ner, men jag avslöjar inte vem.

Gissningstävling

Var är kattungen? :-)

Liv har packat hela dockvagnen full med leksaker.

Kattunge är enligt Liv=
- leksak
- lilla vännen
- kompis
- sötis
- rivs ibland så stora tårar kommer och Hello Kitty plåster måste sättas på
- busiga
- ska ligga still där Liv vill
- går att pussa på

Första vaccination

I dag bar det iväg till veterinären för kattungarnas första vaccination. Det gick hur bra som helst och jag kan lova att det var en något komisk syn att titta in i transportboxen under bilfärden. Där låg mammakatt på rygg med 4 kattungar snuttandes. Kattungarna tyckte nog dem åkte 1:a klass med tillhörande förtäring:-).

Assisterade vid vaccinationen gjorde Liv. Liv höll en kattunge, Jörgen höll två kattungar och jag höll Luna med vänstra armen och en kattunge med den högra. Inte tillstymmelse till sprattel från någon av kattungarna. Jag måste faktiskt skryta lite, men de har faktiskt ett helt sagolikt temperament.

Dagen till ära hade vi beslutat oss för att pröva en ny veterinärklinik i en av grannbyarna. Trevligt bemötande och humana priser gör att vi känner oss nöjda med besöket. Förhoppningsvis kan vi etablera en bra veterinärkontakt där, för det behöver man ha.

Nu har jag anmält Diva till SW också. Sedan får vi se om hon ska ställas ut eller inte. Hon behöver massor av päls och om hon skulle löpa innan så ska hon paras. Hon hade ju livmoderinflammation efter förlossningen och ska därför paras på sitt första löp, så det får gå före att ställas ut.
I vilket fall som helst så kommer jag åka med eller utan katt. Har lyckats locka med mig Diellas nya ägare och det ska bli så roligt att komma iväg på SW. Det var 4 år sedan jag var iväg så det är på tiden. Har även anmält mig till banketten som verkar riktigt rolig. Jörgen och barnen får stanna hemma så får jag chansen att komma ut och lufta mig lite:-).

Innan dess blir det Borås där vi har anmält kull och förhoppningsvis kan någon av kattungarna kvala och komma med till SW. Vi har faktiskt aldrig ställt ut kull så det ska bli roligt.

Det verkar som det går någon sorts livmoderinflammationsepidemi just nu, även fast det förstås inte är smittsamt. Hör överalltifrån om uppfödare som drabbas av livmoderinflammation på sina honor. På hund är det tydligen en fjärdedel av alla tikar som drabbas så kanske att det rör sig om samma siffror på katt?
Själva har vi haft två honor som har fått livmoderinflammation under loppet av 7 veckor, även fast vi inte ger dem P-piller och de inte har gått och löpt en massa. Först Diva och sedan nu Pamona. Känns rätt tungt men båda verkar tack och lov ha fått en lindrig variant så ett par dagar på antibiotika och de har mått mycket bättre.

Diva- en solskenshistoria

Dagens blogginlägg är tillägnat Diva för att hon är en "once in a lifetime" katt, en vacker och gudomligt snäll och trevlig katt.

Det är sådan glädje att få se henne som mamma. Hon tar hand om sina bebisar helt exemplariskt och går inte många meter ifrån dem. Hon pratar och lockar på dem hela tiden:-). Hon är bara menad att få bli mamma och att hon till sist skulle få bli det är något vi är så glada för. Diva har gett oss de allra finaste stunderna och minnena vi har från hela vår tid som uppfödare men hon har även gett oss den allra jobbigaste och knäckande upplevelsen.

När Diva var 6 månader gick vi ut med följande text på vår hemsida:

- "Det är med stor sorg vi vill säga några ord om vår älskade Diva.
Som det ser ut just nu kommer Diva inte att ställas ut något mera och hon kommer inte heller att användas i avel. Diva har utvecklat någon form av krampanfall vid ett par tillfällen. Om det är epilepsi eller inte vet vi inte idag, inte heller veterinärerna kan med säkerhet säga vad krampanfallen beror på. Krampanfall kan orsakas av en mängd olika saker t.ex. missbildning i hjärnan, förlossningsskada, ett hårt slag i huvudet, tumör, förgiftning, virus, infektioner, rubbning i ämnesomsättningen mm. Diva är noga undersökt och testad av veterinär men blodprov och röntgen har inte visat något, och de har inte kunnat hitta någon orsak till hennes anfall. Helt klart är dock att Diva inte kan utsättas för den stress det innebär att ställas ut och ha kattungar. Hur framtiden kommer att se ut för Diva vet vi inte, men det känns bättre att ställa in sig på att utställnings- och avelskarriären är över för Divas del. Sedan hoppas vi förstås att Diva ska kunna leva ett fullgott liv här hemma i lugn och ro. Vi vill vara väldigt tydliga med att detta med största sannolikhet inte är något ärftligt, utan troligtvis en förvärvad problematik. Efter noggranna kontroller bak i stamtavlan har vi kunnat konstatera att några krampanfall inte har förekommit hos någon av Divas släktingar. Det här kommer att ta tid att smälta men vi kommer att ta nya tag så småningom. Drömmen om att det ska födas ragdollkattungar här hemma har vi inte gett upp.
Vi är fortfarande lika glada över att Diva blev vår. Hon förgyller verkligen våra liv."

Det finns alltså en anledning till att Diva har hunnit bli tre år innan hon har sin första kull och det finns en anledning till att hon inte ställdes ut på två år. För att kunna ta ställning till ifall Diva skulle användas i avel eller inte var det just tid som behövdes. Det har nu gått 2,5 år sedan Diva hade något krampanfall. Inte ett enda krampanfall har hon haft sedan hon var 6 månader. Hon har efterhand utsatts för stress- veterinärbesök, långa resor, utställningar.

Detta innebär att hon är friskförklarad, både av veterinärer och av oss!

Med största sannolikhet berodde krampanfallen på en rabiesvaccinering som utfördes kort tid innan första krampanfallet. Krampanfall efter rabiesvaccinering är tydligen inte helt ovanliga har vi fått reda på för en tid sedan. Om så är fallet vet vi förstås säkert inte, man kan bara spekulera.

Vi har hela tiden varit öppna kring detta och vi skulle aldrig aldrig någonsin utsätta Diva för påfrestningen att vara dräktig och ha kattungar om hon inte inte vore fullt frisk, eller att använda en sjuk katt i avel.

Som uppfödare kommer det perioder som är riktigt tunga och då man känner att man bara vill ge upp. När man var som mest knäckt vågade man inte drömma om det faktum att vi nu har glädjen att få njuta av Divas och vår allra första ragdollkull och det känns helt underbart:-).

SEMESTER

Liv läser för kattungarna

Liv myser med Dextra

Nu var det ett tag sedan igen. Det är fortfarande fullt upp:-).

Semestern är äntligen här. I fem härliga veckor ska vi njuta av vår familj, hjälpas åt med barnen, få lite gjort här hemma, dricka massa vin, grilla, äta glass, bada, åka på lite utflykter, gosa med katter och kattungar, njuta av livet.

Jörgen har börjat döma igen efter sex månaders uppehåll. Först var det Kalmar för två helger sedan och sedan Tromsö förra helgen. En lång resa som innebar att han var borta från fredag morgon till måndag kväll. Jag vet inte om jag är en klenis men jag tycker det blir fruktansvärt jobbigt när han är borta och jag ska ta hand om 2 barn, 6 katter, 4 kattungar och hemmet helt själv i flera dagar.

Mina tankar går till alla ensamstående föräldrar eller de som har sin man jobbandes på annan ort i veckorna, fattar inte hur dom orkar? Men måste man så måste man.

Vi måste ta oss en allvarlig funderare kring det här med Jörgens dömande. Varken han eller jag tycker det är så roligt när han är borta. Jörgen känner att han vill vara hemma med sin familj och jag vill mer än gärna ha honom hemma på helgerna. När vi bara hade Liv följde jag ju med väldigt mycket när han skulle döma, men nu med två barn blir det lite andra förutsättningar.

Kanske att man någonstans måste inse att var sak har sin tid och just nu har vi två små flickor som kräver sitt. Tiden går så fort och om ett par år kommer förutsättningarna vara helt annorlunda och jag är övertygad om att Jörgen återigen är fit for fight när det gäller dömandet.

Jag har funderat en del på det här med dömandet kontra familjeliv. Att vara domare och döma gör man förstås för att det är ett intresse och för att det ger en något. Men det är även väldigt krävande.

Tänk som för Jörgen som jobbar heltid med ett tungt jobb som psykolog. Sedan åker han direkt efter jobbet på fredagen, jobbar uppemot 10 timmar per dag på utställningen både lördag och söndag där det gäller att vara på hugget, hela tiden fatta beslut, prata oavbrutet, försöka göra sitt bästa både för katterna och utställarna. Hem på söndagen och komma hem kanske vid 21-22 tiden. Lägga sig och sedan vara redo på måndag morgon för en ny lång arbetsvecka. Om man sedan lägger till ett par små barn så behöver man ju inte vara något geni för att räkna ut att tid för återhämtning inte existerar. Jag beundrar honom för att han orkat detta i 12 år med som mest 28 helger per år och ett snitt på 20.

Något det alltid finns tid över för i alla fall är att gosa med kattungarna. Man kan ju inte låta bli dem. 7 veckor har de hunnit bli och vi är så nöjda med dem. Inte minst med temperamentet som är gudomligt.

Som Liv kånkar omkring på dem, och de bara gillar läget.

Socialträning

Snacka om att kattungarna får bästa möjliga sociala träning. Liv har mer eller mindre bosatt sig inne hos kattungarna, leksaker är inget hon behöver längre, hon leker med kattungarna.
Bland annat har hon fattat det här med att ragdoll betyder trasdocka. För hon leker just att dem är dockor som ska bäddas ner och ha filtar över sig.
Hon är verkligen jätteduktig och är så försiktig och lyfter precis som man ska.

Fullt upp..

Herregud vad tiden går. Det var ju hur länge som helst sedan jag skrev här. Kan bero på att det inte blir många minuter jag hinner sitta ner på en hel dag överhuvudtaget. Och jag måste erkänna, de minuter jag får chansen att sitta framför datorn är det fejsboken som gäller. Jag har verkligen blivit helt fast.
Två barn är verkligen dubbelt så mycket som en. Jag som trodde att det var lika som med katter, har man en kan man lika gärna ha två, det blir inte så mycket extrajobb:-).
Liv har fått sommarlov från dagis och ska vara hemma ända till mitten av augusti. Sommarlov för Liv innebär springa häcken av sig för hennes stackars mamma. - "Mamma titta här, mamma kom här, mamma läsa, mamma kaka, mamma leka". Och så Luna som blivit betydligt mer krävande och inte bara vill ligga under lekgymmet, hon vill underhållas. Och äta, varannan timme ska mjölkbaren hålla öppet.
Härligt härligt är det med barn men ack så krävande. Jobba heltid är en "peace of cake", då får man ju åtminstone fika och lunchrast.

Kattungarna växer och mår bra. Vi är grymt nöjda med hela kullen. Ska bli så spännande att se hur de fortsätter att utvecklas. Alla kattungarna är blåa, lite typiskt när man parat med en brun hane. Åtminstone en brun hade det väl kunnat bli:-)

På lördag blir dom 4 veckor och jag ska försöka ta kort och lägga ut på hemsidan.

Det är så roligt att ha något att jämföra kullen med. Vi har ju erfarenhet från skogiskattungar och där är en viss skillnad. Bland annat har det här gänget fortfarande inte lyckats klättra ur kattungelådan. Skogisarna brukar man ha klättrandes på ryggen vid 4 veckor:-). Brukar alltid låta kattungarna vara i kattungelådan tills dom själv kan klättra ur den. Men idag har vi öppnat så dom får komma ut i hagen, för det verkar dröja med klättrandet.

2,5 vecka

Dextra

Diella

Domini

Delux

Stolt mamma

I dag var det en stolt mamma som lämnade Liv på dagis. De skulle på sin allra första utflykt idag till Svaneholm och ha med egen matsäck.
Liv var så söt när hon stod där och väntade på bussen i sina galonbyxor och sin lilla ryggsäck på ryggen. Förskolläraren frågade Liv vad hon hade med sig i ryggsäcken. -"KAKOR svarade Liv". Inte kom hon ihåg att hon även hade med sig korv och pasta:-).

I lördags åkte jag en sväng till domarseminariet i Malmö för att höra på Jörgen och Åsa som pratade om ragdoll. Mormor passade båda barnen så jag åkte hemifrån utan barn för andra gången sedan Luna föddes.
För en gångs skull hade jag sminkat mig riktigt snyggt vilket inte händer ofta nu när man bara går hemma i mjukisbyxor på dagarna. Man får liksom vara glad om man hinner borsta tänderna och kamma sig på morgonen.
Hoppades förstås på att få någon kommentar om hur fin jag var från Jörgen. Men hans (naturligtvis på skämt) kommentar blev -"Vad trevligt att se dig här utan ett barn hängandes i bröstet":-).

Kattungarna fortsätter att utvecklas finfint och går upp bra i vikt. 54 grammaren som man egentligen inte kan kalla 54 grammaren längre är uppe i 183 gr nu, han har gått upp otroligt fint i vikt vilket är så skönt.
Veterinären ringde igår och hade fått svar på odlingarna från Diva. Hon hade höjda värden av stafolykocker vilket alltså bekräftar att hon hade livmoderinflammation. Så nu måste hon paras på sitt första löp och vi måste försöka få tag på en hane lite snabbt som kan finnas tillgänglig. Det är sådana här gånger man verkligen önskar att man hade en egen hane.
Hon mår i alla fall bra nu.

Kattungarna har fått sina namn. Det blev Delux, Dextra, Domini och Diella.

Ragdoll the cool cat

Det här klippet säger allt om ragdollens härliga temperament och hur bra dom kommer överens med barn. Det är Pamona som ligger och sover medan Luna leker och sparkar med benen:-)

Kattungarna 1 vecka

Vår favorit i kullen, än så länge. En hona.

Vad ska kattungarna heta...?

I kattungelådan är allt lugnt. Det smaskas i mjölkbaren så det står härligt till och kattungarna har verkligen världens bästa mamma! Diva är en exemplarisk mamma som inte lämnar sina bebisar många sekunder och hon njuter verkligen av att ha blivit mamma.
Kattungarna går upp fint i vikt, riktigt bra också och det är så skönt. Den lilla 54 gr har visat sig vara en riktig fighter och har gått upp till 105 gr på fem dagar. Han behövde lite stödmatning första dygnet men sedan har han ätit på helt själv. Han är fullt normal men ser lite rolig ut för tillfället. Huvudet har inte riktigt hängt med i hans viktuppgång så han har en tjock mage och litet huvud:-). Jag tycker det är så fascinerande att en sådan lågviktare klarar sig, det trodde jag faktiskt skulle bli svårt. Men så länge en kattunge verkar fullt frisk så ger vi inte upp.
Vi har haft några lågviktare genom åren och alla har faktiskt klarat sig riktigt bra. Min erfarenhet är att dom behöver lite tilläggsmatning i ett eller två dygn så dom får en liten kick och tills mjölken kommer igång, sedan klarar dom sig själva. Det är inte något konstigt med det egentligen, båda mina barn har behövt tilläggsmatas med ersättning första dygnen. Sedan allt eftersom amningen kommer igång så kan man trappa ner på ersättningen.

Diva går på antibiotika, hon hade lite väl mycket flytningar och feber så antagligen hade hon en låggradig livmoderinflammation. Veterinären kunde inte se något onormalt på ultraljudet men antibiotika sattes in för säkerhets skull.

Det är lite roligt att Diva som kommer från en D-kull har fött vår D-kull. Så nu försöker vi hitta namn. Det är två hanar och två honor.
Mina favoritnamn som jag väljer mellan är:
Dominic
Delicia
Dexter
Dextra
Diella
Demi
Dex
Donna
Daphne
Disco
Deliah
Demario
Domini (skulle passa den lille hanen bra)
Dario
Decor
Delux

Så får vi se vad det blir... Kom gärna med förslag!

Kändisar...

http://skurup.lokaltidningen.se/article/20090526/ARTIKLER/560338396/1331

Jag har blivit sexbarnsmamma...

Nu har kattungarna äntligen kommit, inte helt utan dramatik:-). Det blev som två förlossningar i en, två dygns vakande och en lite ovanlig förlossning.

4 stycken kattungar föddes igår morse, återkommer med kön (tror det är tre hanar och en hona), alla antagligen bicolour.

På torsdag kväll på dygn 63 satte Diva igång och få krystvärkar. Efter tre timmar hade det inte hänt något och när det gått nästan 4 timmar stod vi redo att åka iväg med henne till veterinären, men då syntes till slut en fosterblåsa och hon lyckades få ut en dödfödd kattunge. Sedan avstannade allt och det hände inget mer. Diva var precis som vanligt. Pigg och hon åt och drack. Vi väntade och väntade på att det skulle sätta igång igen men ingenting hände. Hade hon drabbats av värksvaghet eller som vi misstänkte stött ut den döda kattungen?

Blev mer och mer oroliga men vi valde att fokusera på Diva och så länge hon verkade må bra så låg vi lite lågt och väntade ut henne. På lördag morgon satte så äntligen värkarna igång igen och hon födde 4 kattungar hur lätt som helst. Hon var så duktig!
En kattunge vägde bara 54 gr så vi får se om den lyckas klara sig, men den kämpar på och äter och har nu på ett dygn gått upp till 60 gr.

Efter den här förlossningen har man verkligen blivit en erfarenhet rikare. Jag är så glad att vi låg lite lågt med att åka in med henne och lät naturen ha sin gång. Det var ju riktigt bra att hon födde ut den döda kattungen annars hade ju den kunnat orsaka så att de andra kattungarna också hade strukit med. Naturligtvis hade vi fullt fokus på hur hon mådde och hade åkt vid minsta misstanke på att hon inte mådde bra.

Om vi hade åkt in med henne är jag helt övertygad om att det hade blivit kejsarsnitt med allt vad det innebär och då hade inte Diva fått chansen att föda på naturlig väg. Till nästa kull hade man ju naturligtvis varit lite nervös. Nu vet vi till nästa gång att hon fixat en förlossning på ett exemplariskt sätt. Det känns skönt när det är en förstagångsföderska.

I dag blir det till att bara ta det lugnt och försöka landa. Jag ska även försöka att inte vara så orolig. Får ju alltid för mig att jag är någon sorts extra mamma till kattungarna och är nog hundra gånger mer stressad än vad kattmamman är:-). Så nu har man blivit sexbarns mamma...

Har även konstaterat att vi måste ha kattungar oftare. Det här är min femte kull och Jörgens sextonde men har man kattungar med 1,5 års mellanrum känner man sig ju som en nybörjare för varje kull.:-)

Flip

Äntligen har jag fått till en fin bild på äldsta katten i huset Flip 9,5 år. Det har tagit mig några år:-).


Peggy är nästa katt att posera. Peggy som tyvärr har blivit helt ofantligt tjock efter kastreringen och egentligen skulle må bäst av att flytta till någon som hade möjlighet att ge henne ransonerad mat. Vi har försökt banta henne ett antal gånger men det är verkligen inte så lätt när man har många katter med olika matbehov. Peggy som är så snäll och fin och skulle gå alldeles utmärkt att ställa ut bara hon vägde några kilon mindre.

Här kommer det ett litet klipp på Luna som leker för fullt.

Skogisarna är på G....

Surfade runt på lite svenska skogishemsidor igår och jag måste bara säga att jag gjorde en väldigt positiv upptäckt. Efter att under några års tid hittat endast ett fåtal skogisar som tilltalat mig så såg jag massor med ursnygga kattungar, ungdjur, juniorer med riktigt hög kvalitet. Bra jobbat skogissverige! Bådar gott inför framtiden:-)

En vecka kvar....

I veckan tog jag in kattungelådan och satte upp kattungehagen. Det är en en meter hög sarg som jag snickrat ihop både för att kattungarna inte ska kunna ta sig ur och för att Liv inte ska kunna ta sig in till kattungarna och plocka upp dom i ett obevakat ögonblick. Det går så fort med barn och jag är inte säker på att hon är tillräckligt försiktig för att kunna handskas med kattungarna. Hon har börjat komma på att det går att bära på katterna men det är nästan bara Pamona som råkar ut för Livs kånkande. Pamona är så snäll och bara hänger, som en ragdoll ju ska göra:-).

Diva är helt vild när det gäller bäddandet i kattungelådan. Hon har lyckats krafsa sönder bädden som jag hade lagt in. Hon har lyckats få upp en dragkedja och förstört madrassen som fanns inuti. Det krafsas och bökas så det står härliga till:-).

Jag börjar bli lite nervös nu, det är ju bara en vecka kvar. Det jag är mest nervös för är om hon skulle föda när jag är ensammen hemma med båda barnen. Vet inte riktigt hur jag ska lyckas få ihop det med att ta hand om barnen och förlossningen samtidigt, men det måste ju lösa sig på något vis. Går allting bra så är det ju inga problem men om någonting skulle hända blir det värre.

Den sista veckan i maj kommer Fifes generalförsamling att hållas i Malmö. På lördagen på det årliga domarseminariet kommer ragdollen att uppmärksammas. Det är Åsa och Jörgen som har fått en timme till förfogande att prata om ragdollens standard samt om bicolour varianten.

Jag tycker själv att ragdollstandarden har en hel del brister inte minst när det gäller beskrivningen av bicolour och mitted. Det behövs betydligt tydligare beskrivningar för vad som är godkänt och inte. Som det är nu får domarna göra lite egna tolkningar för vad dom tycker är godkänt och inte, för vad som är diskvalificerande, hur högt cert man kan ge och för vad som är nomineringsbart och inte. Det krävs en hel del jobb för att få igenom en standardändring men det skulle verkligen behövas.

Har haft fullt upp med att ta hand om Luna som har varit sjuk igen för andra gången på tre veckor. I onsdags kväll fick vi liksom tre veckor tidigare åka med henne till akuten då hon hade 40 graders feber och hon svarade inte på febernedsättande. Man tycker så himla synd om henne. Hon är så liten och ska inte behöva bli så sjuk. Tack och lov var det inget RS virus utan antagligen ett vanligt influensavirus som Liv släpat hem från dagis.

Målandet av uterummet har av förklarliga skäl varit nedlagt den här veckan men idag har jag målat klart taket. Tre gånger behövde det målas så jag är så glad att det äntligen är färdigmålat.

För en gångs skull tyckte jag det var rätt låt som vann i Eurovision, verkligen roligt att Norge fick vinna. Vilken charmknutte han är Rybak:-)

VÅR bästa tid är nu....

Igår blev det en härlig promenad vid Svaneholms slott som ligger här i Skurup. Det var verkligen helt underbart vackert. Jag älskar våren och det är helt klart min absoluta favorit årstid. En bild säger mer än tusen ord......

Slottet

En gigantisk rhododendron